Kremering

Vad innebär kremering?

En kremering innebär att kistan med den avlidnas kropp förs till ett krematorium där den bränns till aska i särskilt anpassade kremationsugnar. Askan samlas sedan ihop och hälls ner i en urna som de anhöriga har valt.

Kremering kan ske före eller efter begravningsceremonin. Sker den före ceremonin hålls begravningsakten med urna och görs kremeringen efter hålls begravningsakten med kista. Oavsett vilket alternativ som väljs går det att utforma en vacker och personlig begravningsceremoni.

En kista behövs alltid

Även om den avlidna kremeras behöver de anhöriga alltid välja en kista. Att en kista behövs även vid kremering beror på arbetsmiljömässiga och etiska skäl.

Förflyttning av ansvar i samband med kremering

Efter att den avlidna har kremeras flyttas ansvaret från begravningsbyrån till huvudmannen fram till ceremoni och gravsättning. Med huvudman menas Svenska kyrkans församlingar och pastorat, med undantag för Stockholms kommun (Stockholms stad) och Tranås kommun där respektive kommun är huvudman. 

Vad kostar en kremering?

Kostnaden för kremering täcks av den begravningsavgift som betalas av alla som är folkbokförda i Sverige. 

När ska kremering ske?

Enligt begravningslagen ska kremering ske så snart som möjligt, men senast en månad efter dödsfallet. Vanligtvis sker kremeringen någon eller några dagar efter begravningsceremonin. Gravsättning ska därefter ske inom ett år från kremeringen.

Gravsättningsalterntiv för aska

Det finns flera olika alternativ för gravsättning av aska att välja bland. Exepelvis:

• Urngrav – jordgrav avsedd endast för urnor.
• Kistgrav – jordgrav som ursprungligen är avsedd för kistor.
• Kolumbarium – gravvalv med nischer där urnan förvaras i.
• Urnkammare – gravrum för en eller flera askurnor som oftast är beläget under jord.
• Minneslund –anonymt gravplatsområde där askan strös eller grävs ner.
• Askgrav – gravplatsområde där askan grävs ner och markeras med exempelvis en namnplatta.
• Askgravlund – gravplatsområde där askan grävs ner utan att platsen markeras, utan namnet anges på en annan plats.

Det är även möjligt att strö askan på annan plats än en begravningsplats. Då krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Jordbegravning - istället för kremering

Om det inte önskas en kremering går det att välja jordbegravning. Det innebär att kistan med den avlidna sänks ner i jorden i en kistgrav, ofta i samband med begravningsceremonin. Graven brukar sedan markeras med en gravsten.