Hoppa till innehållet

Longevity-trenden delar svenskarna – kvinnor mer skeptiska än män

Longevity, biohacking och medicinsk teknik som ska bromsa åldrandet har blivit en allt större del av samtalet om framtidens hälsa. Men långt ifrån alla ser utvecklingen som positiv. En ny Sifo-undersökning från Fonus visar att var tredje svensk inte ställer sig positiv till medicin- och hälsoteknik som gör att människor kan leva längre.

Longevity har på kort tid gått från nischad hälsofilosofi till en uppmärksammad trend, där tech-profiler, entreprenörer och investerare söker sätt att bromsa åldrandet och förlänga livet. Internationellt har personer som Bryan Johnson blivit symboler för utvecklingen och i Sverige har den fått fäste med profiler som Alexander Pärleros och Spotify-grundaren Daniel Ek i spetsen. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Peter Göransson, vd för Fonus, att longevity-trenden riskerar att göra döden till ett tekniskt problem som ska lösas, snarare än en naturlig del av livet.

- Det är självklart positivt med forskning som minskar lidande och ger människor fler friska år. Men vi behöver också våga prata om vad som händer när hela samtalet om döden börjar handla om att övervinna den. Vi ska inte bromsa innovation, men vi behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt. Teknik kan hjälpa oss att leva längre och friskare, men kan inte ensamt svara på hur vi vill leva, minnas och ta farväl, säger Peter Göransson, vd för Fonus.

Sifo-undersökningen visar att 67 procent av svenskarna är positiva till medicin- och hälsoteknik som gör att människor kan leva längre. Samtidigt är alltså var tredje svensk, 33 procent, inte positiv till samma utveckling*. Män är mer positiva (73 procent) jämfört med kvinnor (60 procent). Men bakom inställningen till livsförlängande teknik ryms frågor som sträcker sig bortom medicinen.

- Jag tror att tveksamheten delvis handlar om att frågan väcker större funderingar än bara medicinska. Vem får tillgång till tekniken, vilka ideal skapas när livet hela tiden ska optimeras och vad händer med det som inte går att mäta? För många handlar det i slutändan om relationerna vi har vårdat, samtalen vi vågat ta och det vi faktiskt fyllt våra dagar med. Ett längre liv är inte automatiskt ett rikare liv om de extra åren inte också ger plats för det som betyder mest, säger Peter Göransson.

Peter Göransson utvecklar resonemanget om longevity-trenden i en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter. Debattartikeln finns att läsa i sin helhet här.

 

*Om undersökningen
Sifo-undersökningen är riksrepresentativ och genomförd av Verian på uppdrag av Fonus för att undersöka svenskarnas inställning till döden och begravning. Undersökningen har genomförts i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Totalt gjordes 3 312 webbintervjuer mellan 9 februari och 20 februari 2026. Respondenterna fick ta ställning till frågan: ”Vilken eller vilka av följande tekniker, om någon, ställer du dig positiv till?”. 67 procent uppgav att de är positiva till medicin- och hälsoteknik som gör att människor kan leva längre. Andelen som inte är positiva (33 procent) avser personer som inte uppgett att de är positiva till detta alternativ.

För mer information, kontakta:

Conny Sohlberg, presstalesperson på Fonus.

E-post: conny.sohlberg@fonus.se