Vem ansvarar för vad i samband med dödsfall?
Varje dödsfall sätter igång en kedja av händelser och ansvaret för den avlidna vilar i flera olika händer fram till gravsättningen.
Sjukvårdshuvudmannen har ansvaret i början
När ett dödsfall inträffar är det inledningsvis sjukvårdshuvudmannen (kommun eller region) som har ansvaret för den avlidna. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för att ta hand om den avlidna och kontakta de närstående. När någon avlider på sjukhus eller i ett särskilt boende brukar sjukvårdspersonalen göra i ordning kroppen innan de närstående kommer för att ta avsked. När någon avlider i hemmet kan även en närstående göra i ordning den avlidna.
Sjukvårdshuvudmannen ansvarar också för att tillhandahålla en lokal där den avlidna kan förvaras innan begravning. Oftast finns bårhus, patologavdelning eller kylrum i anslutning till sjukhus och sjukhem. Ibland kan den avlidna vara kvar i sin säng i ett nedkylt rum. Vid dödsfall i egen bostad är det vanligt att begravningsbyrån transporterar den avlidna till ett bårhus på uppdrag av sjukvårdshuvudmannen.
Närstående tar över ansvaret
Sjukvårdshuvudmannens ansvar upphör när den avlidna hämtas för bisättning. Med bisättning menas att den avlidna görs i ordning, kläs och läggs i en kista. Efter det förs den avlidna från bårhuset till ett bisättningsrum i väntan på begravningsceremonin. Det är huvudman för begravningsverksamheten som ansvarar för att tillhandahålla en bisättningslokal. Ofta samarbetar huvudmän för sjukvård och begravningsverksamhet kring lokaler.
Ibland vill de närstående ha en visning av den avlidna. Det brukar då ske i bisättningsrummet. Bisättning och eventuell visning brukar skötas av begravningsbyrån på uppdrag av de närstående.
Huvudman för begravningsverksamhet tar över ansvaret
Efter bisättningen är det en församling inom Svenska kyrkan som har ansvaret för den avlidna. Församlingarna inom Svenska kyrkan är huvudmän för begravningsverksamheten och deras ansvar omfattar alla avlidna i Sverige, oavsett trostillhörighet. Församlingen ansvarar bland annat för begravningsplatser och att se till att den avlidna förs till ett sista vilorum.
Vad ingår i en begravning?
En begravning består ofta av tre delar: bisättning, begravningsceremoni och gravsättning. Oftast brukar närstående anlita en begravningsbyrå omgående efter ett dödsfall för att få hjälp genom hela processen. Begravningsbyrån blir då ombud för dödsboet enligt överenskommelse och avtal som skrivs.
För att planera en personlig begravningsceremoni finns en rad beslut som behöver tas. Det gäller allt från val av kista/urna och officiant till önskemål om musik och blommor som gör ceremonin till ett fint avsked. Det finns inga lagar som reglerar hur en begravning ska utformas, det bestäms av de anhöriga med den avlidnas önskemål som vägledning. Praktiskt bestyr kring en eventuell minnesstund planeras med fördel tillsammans med begravningsbyrån. Fonus arbetar nära med till exempel restauranger, musiker och florister lokalt, för att kunna uppfylla önskemål från närstående och den avlidna.
Gravsättning sker när kistan, urnan eller askan placeras i en bestämd grav alternativt sprids över land eller hav. Man väljer själv begravningsplats för gravsättningen, vilket följs i mån av plats. Det är den aktuella församlingen som ansvarar för kremering och efterföljande gravsättning. Efter det övergår ansvaret för gravplatsen till innehavaren av gravplatsen, vanligen närmast närstående. Om man istället valt minneslund är det församlingen som sköter vård och underhåll av platsen.
Genom begravningsbyrån finns möjlighet att få fortsatt hjälp med dödsboförvaltning, bouppteckning och arvskifte. Fonus samarbetar med Familjens Jurist som finns över hela landet. Läs mer om Familjens Jurist här.
Finns ett Vita Arkiv?
Kanske har den avlidna fyllt i Vita Arkivet och uttryckt önskemål kring den egna begravningen. Att det finns ett Vita Arkiv brukar innebära en lättnad för de närstående och det kan vara en viktig hjälp i planeringen av begravningen. Många gånger innehåller det svar om val av begravningsbyrå, musik, blommor, utformning av minnesstund eller andra viktiga detaljer. I Vita Arkivet kan det även finnas annan information som inte är direkt knuten till begravning. Många väljer att skriva ner viktiga minnen, historier, recept, lösenord eller önskemål om vad som borde ske med deras älskade husdjur.
Om de anhöriga är osäkra på om det finns ett Vita Arkiv går det bra att kontakta Fonus. I bästa fall finns ett digitalt Vita Arkiv alternativt ett fysiskt exemplar som de närstående kan få tillgång till. Läs mer om Vita Arkivet här.
Vad händer om det inte finns några närstående?
Om det inte finns någon närstående tar kommunen över ansvaret för att ordna med begravning.