Bouppteckning

Bouppteckning kan närmast beskrivas som ”livets bokslut” där den avlidnas tillgångar och skulder summeras. Genom vårt samarbete med Familjens Jurist hjälper vi er med detta.

Besök Familjens Jurist

Familjens Jurist hjälper er med bouppteckningen

Vid bouppteckningen träffas dödsbodelägare, efterarvingar och förrättningsmän för att gå igenom dödsboets skulder och tillgångar. Det ska göras inom tre månader efter dödsfallet. Efter ytterligare en månad måste den vara inlämnad till Skatteverket.

Enligt svensk lag är man skyldig att göra en bouppteckning i samband med dödsfall. Om den avlidna saknar tillgångar kan socialnämnden göra en dödsboanmälan.

Hur går en bouppteckning till?

Som dödsbodelägare får ni inte göra bouppteckningen helt på egen hand. Det krävs två utomstående förrättningsmän med juridiskt ansvar för ärendet. Vi rekommenderar att ni anlitar en jurist inom området.      

  1. Den person som bäst känner till boet ska lämna uppgifter om det. Bouppgivaren är ofta efterlevande make, maka, sambo, barn eller annan närstående.
  2. Den avlidnas tillgångar och skulder antecknas och värderas som de var vid dödsfallet. Även uppgifter om livförsäkring antecknas.
  3. Ansvaret för att en bouppteckning görs ligger på den som har hand om egendomen efter dödsfallet.
  4. Alla inblandade ska i god tid få information om tid och plats för sammankomsten. De som kallas är bouppgivaren, förrättningsmännen samt övriga dödsbodelägare och efterarvingar.
  5. Om det finns ett testamente ska det bifogas med bouppteckningen. Det blir gällande när det har godkänts av de legala arvingarna eller vunnit laga kraft på annat sätt.

Lyssna på Familjens Jurists mikropodd om bouppteckning

Familjens Jurist gå igenom det viktigaste ni behöver veta på fem minuter. De reder ut vanliga missförstånd, vilka personer som är bra att ha koll på, och vad som gäller för arvingar i olika situationer. Ni får också tips på vad som är bra att tänka på vid upprättandet.