Olika uppfattningar
Det händer att de efterlevande har olika uppfattningar om hur begravningen skall ske.

En vanlig situation är när den avlidna efterlämnar vuxna barn och maken är avliden sedan tidigare. Den senast avlidna har därefter inlett ett nytt förhållande och skaffat ny make eller sambo. Barnen kan då ha uppfattningen att den avlidna ska vila i familjens grav och den nya maken eller sambon vill att den avlidna ska vila i en ny grav.

En annan vanlig situation är när efterlevande, exempelvis två barn, har uppfattat den avlidnas önskemål på olika sätt. En menar att den avlidna önskat jordbegravning och den andre menar att den avlidna ville kremeras.

Det förekommer även att oenighet uppstår om vem som ska ordna begravningen, läs mer om det här!

Medverkan av utomstående
Om tvisten inte kan lösas mellan parterna krävs medverkan av någon utomstående. Begravningsbyrån kan hjälpa till genom att berätta hur andra har löst motsvarande tvister. Även en präst eller en gemensam god vän kan medverka till en lösning.

Huvudmannen som medlare
Om tvisten ändå inte kan lösas finns möjlighet att enligt lag (Begravningslagen 1990:1144, 5 kap, 3-4§§) hänskjuta tvisten till huvudmannen för begravningsverksamheten (församling,  kyrkogårdsförvaltning eller motsvarande). Huvudmannen ska då på begäran av minst en av de efterlevande medla mellan parterna.

Observera att medling av huvudmannen måste gälla tvist om kremering eller gravsättning. Oenighet om exempelvis val av kista eller var begravningsceremonin ska äga rum måste parterna lösa sinsemellan.

Om parterna enas, ska huvudmannen fastställa deras överenskommelse. Om enighet inte kan uppnås ska huvudmannen i stället med eget yttrande hänskjuta tvisten till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsens uppdrag
Länsstyrelsen ska inte pröva själva tvisten utan endast pröva vem av de efterlevande som ska få bestämma om kremering eller om gravsättningen, d.v.s. ordna begravningen.

Begravningslagen, Kap 5 säger följande:
”Länsstyrelsen skall då särskilt beakta önskemål som den avlidne kan ha haft. Hänsyn skall också tas till parternas personliga förhållande till den avlidne, främst sammanlevnad, släktskap eller annan nära anknytning.”

Vanligtvis har Länsstyrelserna ansett en sambo mer närstående än barn som flyttat hemifrån. Make/maka anses nästan alltid som den mest närstående, men undantag finns givetvis. Skriftliga, eller på annat sätt vidimerade, önskemål från den avlidne anses också väga tungt.

Länsstyrelsens beslut får överklagas till Förvaltningsrätten vars beslut kan överklagas till Kammarrätten men då endast efter prövningstillstånd.

Begravningsceremoni, trots tvisten
Så länge det är känt att en tvist pågår får gravsättning eller kremation inte ske. Om tvisten inte gäller ceremonin kan denna givetvis ske ändå om parterna är överens om det.

Vi hjälper dig!
Vi på Fonus hjälper till att lösa tvister och förmedlar kontakt med präst, församling eller kyrkogårdsförvaltning liksom med Länsstyrelse och domstolar om nödvändigt. Vi kan också vara en länk mellan efterlevande med olika uppfattningar men tar normalt inte ställning själva, då vår uppgift är att opartiskt hjälpa till med begravningsarrangemangen på uppdrag av samtliga efterlevande eller närstående.

Text Bo Forslund