Att begrava ett barn
En praktisk vägledning för föräldrar
Att begrava ett barn skiljer sig från att begrava en vuxen på många olika sätt, ofta både känslomässigt, socialt och praktiskt. Den här vägledningen tar sikte i huvudsak på den praktiska delen av begravningen.
När ett foster dör
Omhändertagande och begravning av foster
Det är möjligt för föräldrarna att, precis som om det gällt ett levande fött barn eller en vuxen, begrava ett dödfött foster oavsett ålder.
Om inte någon (oftast föräldrarna) ordnar begravning på annat sätt tas fostret om hand enligt de rutiner som gäller inom sjukvården och som innebär att fostret kremeras och att askan placeras anonymt i en minneslund. Mer om detta går att läsa i Socialstyrelsens allmänna råd rörande omhändertagande av foster efter abort, SOSFS 1980:8. Författningen, som upphört att gälla men som fortfarande tillämpas på de flesta håll.
Svenska kyrkan öppnar också upp för begravningsceremonier för foster. I Biskopsbrevet av år 2006 om begravningar står skrivet:
”Akt för aborterade foster
Frågan om aborterade fosters begravning hör till själavården och måste därför omges med stor frihet. Att ta avsked av aborterade foster är en pastoral akt och bör inte vara en offentlig gudstjänst. Hur man än väljer att gestalta en sådan begravningsakt är det omsorgen om föräldrarna som skall vara vägledande. Detta är en ytterst känslig situation och alla riter måste stämma överens med föräldrarnas uttryckliga önskemål. Det är viktigt att själavårdande möta och hantera en eventuell skuldproblematik. Prästen skall vara medveten om sin egen inställning till abort och ha bearbetat sina frågor och känslor.” Biskopsbrevet i sin helhet hittar du här.
Intyg för gravsättning och kremering
Foster fr.o.m. 13:e till och med 22:a havandeskapsveckan blir inte folkbokförda i egentlig mening varför inte heller intyg för kremering och gravsättning utfärdas av Skatteverket. I stället utfärdar läkaren ett speciellt intyg för gravsättning. Intyget registreras inte hos Skattemyndigheten.
Efter 22:a havandeskapsveckan blir barnet folkbokfört i vanlig ordning, dock utan de fyra sista siffrorna i personnumret, och intygen kan beställas genom begravningsbyrån från Skatteverket.
Foster – spädbarn - barn - ungdom
Begreppet barn är inte alltid entydigt. När det gäller begravning kan man se skillnader mellan foster och spädbarn å ena sidan samt barn och ungdom å andra sidan. Förutom ålder och storlek är det framförallt den sociala omgivningen som varierar. När det gäller foster och spädbarn är det föräldrarnas sociala omgivning som styr men när det gäller barn och ungdom kommer också barnets egen sociala omgiv-ning in i bilden, exempelvis kamraterna på gatan, på dagis och i idrottsföreningen eller inom andra fritidsaktiviteter osv. Det påverkar i sin tur begravningen, exempelvis vilka som deltar som gäster vid begravningsceremonin och på minnesstunden.
Med barn/ungdomar avser vi formellt personer som inte fyllt 18 år även om många föräldrar ser sina äldre ungdomar som barn fortfarande och präglar begravningen efter det.
När ett barn ska begravas
Precis som inför alla begravningar är det en hel del att tänka på och planera. Och det som passar den ene passar inte den andre. Något färdigt facit finns inte heller varför det som följer ska ses mer som en inspirationskälla och en checklista som kan användas bl.a. i dialogen med begravningsbyrån.
Begravningsbyrån gör också hembesök
Fonus begravningsbyråer erbjuder gärna hembesök. Många kan uppleva att det är lättare att tala i en känd miljö, inte minst när ett litet barn avlidit. Ett hembesök kan ordnas alla tider på dygnet.
Den som vill planera begravningen under ett besök på begravningsbyrån gör klokt i att ringa i förväg och boka en tid. Då kan man vara säker på att få sitta i lugn och ro under den tid man behöver. Till byrån är alla i familjen välkomna. Många Fonusbyråer har ”leklådor” för de minsta syskonen om de är med vid besöket.
Föräldrarnas eget engagemang
Hur mycket man som förälder eller anhörig själv vill engagera sig varierar. Många föräldrar vill själva ta del i begravningsarrangemangen så mycket det går, andra vill lämna över det mesta till begravningsbyrån. Åter andra vill följa med i begravningsbyråns arbete eller assistera vid något av de olika momenten. Det kan vara sådant som att hjälpa till med omhändertagandet av barnet när det ska läggas i sin kista, svepas eller kläs i egna kläder, följa med vid de olika transportmomenten eller bära kistan/urnan. Är kistan inte allt för stor kanske någon vill köra barnet i sin egen bil från sjukhuset till begravningsplatsen. Inget är omöjligt men det är viktigt att ta upp alla tankar med begravningsbyrån så att inga missförstånd uppstår.
Att se sitt barn – visning – personligt avsked
I alla sammanhang anses det viktigt att se sitt döda barn. Både i dödsbädden och senare i kistan. Dels för att förvissa sig om dödsfallet med egna sinnen, dels för att med säkerhet få veta att barnet lagts i rätt kista med rätt kläder och på det sätt man har tänkt sig. Att se barnet i kistan (visning/personligt avsked) ger också en möjlighet att ta ett enskilt farväl på villkor man själv bestämmer. Lokaler för visning ska enligt lag tillhandahållas utan kostnad av Begravningshuvudmannen (Kyr-kogårdsförvaltningen) men på många orter finns sådana lokaler även inom sjukvården. För någon kanske det egna hemmet är att föredra vilket naturligtvis också är möjligt.
Ibland kan visning i två etapper övervägas; först endast med föräldrarna och därefter med föräldrar och övriga syskon. Det underlättar för föräldrarna som både ska få sörja för egen del men samtidigt ha styrka att ta hand om de barn som lever.
I något fall kanske man vill att en präst eller någon annan stödperson ska vara med.
Ett gott råd är att planera visningen i detalj och vara väl förberedd. Det innebär att stunden inte distraheras av sådant som var oväntat.
Svepning
Med att svepa avses att klä barnet i de kläder man vill att barnet ska på sig ha i kistan. Barnet skall kanske ligga i dopdräkten, i sina sparkbyxor eller i mysdräkten. Den svenska svepningstraditionen med skjortan i vitt är kanske viktig. Valet är fritt och inget är mer rätt än något annat.
Många gånger vill man lägga med något i kistan, s.k. gravgåvor. Det kan vara en kär leksak eller någonting annat, en nallebjörn, dagboken, teckningen från ett syskon eller ett fotografi på familjen. Det mesta är tillåtet.
Kista och urna
Särskilda urnor finns för ett barns aska. Kistor finns i flera storlekar beroende på hur stort barnet är. På Fonus hemsida kan man se bilder på dessa.
Någon kanske vill måla eller dekorera kistan själv, någon vill ta bäddutrustningen hemifrån eller låsa kistan så att den inte kan öppnas igen, det är i så fall möjligt.
Begravningsceremonin
För begravningsceremonins helhet är det viktigt att alla detaljer är genomtänkta och planerade. Det man inte har reflekterat över har man inte heller haft möjligheten att medvetet avstå från.
Ceremonilokaler tillhandahålls utan kostnad av Begravningshuvudmannen (Kyrkogårdsförvaltningen). Är man medlem i Svenska kyrkan eller annat samfund har man tillgång till kyrka eller motsvarande. Många lokaler avsedda för begravning upplevs för stora när det gäller begravning av ett litet barn. En stor lokal kan då göras mindre exempelvis genom att lyfta fram stolar runt kistan eller genom att samla alla gäster intill varandra och inte utspridda i kyrkan eller kapellet. Om kistan är liten öppnas möjligheten att enkelt ordna en begravningsceremoni, framförallt en borgerlig sådan, i hemmet, inomhus eller utomhus.
Ett mjukt intryck kan skapas genom att lägga gröna kvistar under kistan eller genom ett katafalktäcke. En ”barnkatafalk” skapas med hjälp av ett bord, värmeljus kan placeras runt kistan osv.
Även musik som är mer lämplig vid barnbegravningar finns, liksom psalmer som väljs i samråd med prästen och kyrkomusikern. Ofta spelar musiken en viktig roll vid barns och ungdomars begravningar. Är ceremonin borgerlig råder inga begränsningar när det gäller val av musik men all ungdomsmusik kanske inte passar på en begravningsgudstjänst i en kyrka. Ett alternativ är i så fall, och kanske även annars, att låta musiken bli ett inslag på den efterföljande minnesstunden.
Att placera eller formera klassen, fotbollslaget, scoutpatrullen m.fl. i kyrkan/kapellet kan förhöja värdet på ceremonin och även få kamraterna delaktiga, något som med all säkerhet uppskattas. Sådana önskemål och tankar kan framföras direkt till klassläraren eller motsvarande men kan också framföras genom begravningsbyrån om man kommer överens om det.
Gravsättning av kista
När en litet barns kista ska gravsättas ser begravningsbyrån till att graven inte grävs för stor. En liten kista kan gravsättas av en person, kanske föräldrarna eller något av de större syskonen vill göra det. I graven, intill eller på kistan, finns även möjlighet att lägga med något som man vill ska följa med i graven. Bäst är att ta upp sådana frågor med byrån i god tid innan gravsättningen ska ske.
Gravsättning av urna
Blommor, marschaller, en nallebjörn kan vara sådant som man vill att graven förbereds med innan gravsättningen. Många vill att urnan sänks av någon i familjen och någon kanske har förberett en sång. Planeringen av gravsättningen görs gärna tillsammans med begravningsbyrån som har stor erfarenhet av hur andra har gjort. Läs mer om gravsättning av urna i allmänhet.
Minnesstunden
Minnesstunden är den del av begravningen då familj, släkt och vänner samlas under lite friare former för att tillsammans manifestera och hedra minnet av den döda. Minnesstunden är helt fri till sin form och det är anhöriga som bestämmer innehållet. För ett litet barn kanske minnesstunden hålls i en sluten krets hemma hos föräldrarna. Minnesstunden för en ungdom däremot kanske domineras av kamrater till den döde. Kamraternas medverkan– exempelvis att hjälpa till med serveringen, sjunga, fotografera eller gå runt med gästboken kan bidra till en minnesvärd och trösterik minnesstund. Faktorer att beakta vid planeringen av minnesstunden är lokal, meny, minnesbord, program osv. Det finns många alternativ att välja mellan. Kanske en Big Mac-meny är helt rätt när den döde är en 14-årig Mac Donalds fantast. Eller pannkakor med hallonsylt och grädde om det var 5-åringens favoriträtt. Eller en lokal dekorerad med Spidermanprylar. Eller ett minnesbord med 10-åringens senaste Legobyggen osv.
Om syskonen också är barn
Barns behov av att få sörja är lika stort som den vuxnes, men annorlunda. Det är därför bra om syskonet är med i begravningens olika moment, exempelvis visning, ceremoni, minnesstund och gravsättning men det måste ske av egen fri vilja. Man brukar säga att barn alltid ska tillfrågas vad de vill men att det spontana svaret inte alltid är det slutliga. Som förälder bör man därför inte ta ett nej för givet men inte heller tvinga syskonet till något det verkligen inte vill. Syskon i olika åldrar har olika skäl att vägra delta eller att vilja delta.
Syskon till ett barn som ska begravas behöver normalt mycket stöd. Ett sätt att ge stöd är att förbereda syskonet på allt som ska ske. Förutom det stöd som föräldrarna ger, kan också begravningsbyrån bidra med en del. Dels genom råd till föräldrarna men också genom samtal med syskonet, exempelvis under byråbesöket eller strax innan visningen eller begravningsceremonin om det ges tillfälle.
Om syskonet är med vid planeringen på begravningsbyrån kan det ibland vara klokt att få syskonet delaktigt i de beslut som fattas även om det slutligen är den vuxne som bestämmer. Att se kistbilder - även hur det ser ut inuti en kista - och att se förslag på blommor kan vara ett sätt. Kanske syskonet ska få välja blommor om det ska ha en egen handbukett. Eller bestämma om det ska ta med en teckning till avskedet i stället för en blomma.
Syskonens medverkan vid visningen
De vuxnas närhet och trygghet är särskilt viktigt för ett barn vid visningen. Ett syskon kan engageras genom uppmuntran att lägga ner något med den döde i kistan t.ex. teckning, egen plockad blomma eller en leksak. Om syskonet inte vill gå ända fram till kistan kan någon annan lägga ner syskonets teckning.
Var också beredd på syskonets reaktioner. Ett litet barn kan vara närgånget; att vilja lyfta på ett ögonlock kanske är ett sätt att försöka förstå vad död är.
Syskons medverkan vid ceremonin
Tänk på att barn vill veta. Berätta exempelvis vad som händer i kapellet. Barn är nyfikna - berätta exempelvis om andras reaktioner och hur barnet själv kanske kommer att reagera. Barn behöver förberedas - låt exempelvis syskonen bekanta sig med kyrkan någon dag innan och i vart fall komma i god tid begravningsdagen och se kyrkan dekorerad.
Som förälder behöver man också förbereda sig, exempelvis genom att ta reda på var toaletterna finns om syskonet plötsligt behöver gå dit. Som förälder bör man också överväga om man ska vidtala någon att ta hand om det minsta syskonet under ceremonin - det kanske blir oroligt och vill gå ut under ceremonin.
Barns medverkan vid minnesstunden
Det är viktigt att även under minnesstunden ta hänsyn till syskonen så att de liksom de vuxna också kan trivas och minnas. Särskild barnmeny, barnvakt, barnbord och lekhörna kan vara detaljer att beakta.
Rekvisita
På Fonus begravningsbyråer finns ofta en del utrustning speciellt anpassad för barnbegravningar. Exempelvis skivor i olika storlekar att användas till katafalker, katafalkkläden i färger som passar barnbegravningar, tyger att dekorera runt kistan med liksom kronblad från rosor och värmeljus, stafflier för fotot som inte står av sig själv, kandelabrar och golvljusstakar passande små barn till skillnad från pampiga ljusstakar för vuxna osv.
För barn som följer med sina föräldrar på begravningsbyrån finns ofta en leklåda. Den kan innehålla papper och kritor, små leksaker, böcker att bläddra i mm. Även under ceremonin kan det vara klokt att ta med sådana saker som vid behov förströr och sysselsätter ett litet barn.
Ekonomi och juridik
Dödsboanmälan
Ett barn saknar ofta tillgångar vilket innebär att en dödsboanmälan kan göras i stället för bouppteckning. Dödsboanmälan sker med hjälp av kommunens socialtjänst. Även om kriterierna för dödsboanmälan är uppfyllda är det ändå tillåtet att göra en bouppteckning. Ett alternativ är då att invänta den blankett som Skatteverket så småningom sänder till dödsboet och fylla i de enkla uppgifterna, låta någon utanför dödsboet skriva under samt sända blanketten åter. Begravningsbyrån kan hjälpa till oavsett vilket alternativ som väljs.
Ekonomiskt bistånd
När en vuxen som saknar tillgångar dör, kan ansökan om ekonomiskt bistånd göras till kommunens socialtjänst. Det gäller inte när ett barn dör. I en förälders försörjningsskyldighet ligger nämligen ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns begravning. Det innebär att om dödsboets tillgångar inte räcker till begravningskostnaderna så avgör föräldrarnas ekonomi, och inte dödsboets, om kommunen ska bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnaderna.
Barnförsäkringar
När ett barn dör kan det finnas skäl att undersöka vilka speciella barnförsäkringar som kan komma att falla ut:
1. En särskild graviditetsförsäkring som i så fall tecknats privat kan falla ut vid fostrets eller barnets död.
2. Vissa fackförbund har en barngrupplivförsäkring som ingår obligatoriskt i medlemsavgiften. Andra fackförbund har en barngrupplivförsäkring som medlemmen tecknar och betalar premien för. Dessa försäkringar gäller normalt för barn som dör efter 22 havandeskapsveckan fram till det år barnet fyller 18 år. Försäkringsbeloppet är normalt 25000 kronor.
3. Skolförsäkringar tecknas av kommunerna och omfattar alla barn i barnomsorg och skola. Villkoren varierar mellan olika kommuner. Vissa gäller dödsfall dygnet runt och faller ut med 1 basbelopp oavsett dödsorsak. Andra gäller inte under fritid och åter andra gäller bara vid dödsfall som orsakats av olycksfall.
Fonus prispolicy
Fonus priser vid beställning av begravning av barn upp till 18-årsdagen är subventionerade genom att Fonus arvode (grundkostnad och tillägg för extra tid), Representantarvoden samt Omhändertagande av avliden reduceras med 50%. Även barnkistor är kraftigt subventionerade jämfört med fullstora kistor.
Litteratur
På begravningsbyrån finns ibland ett litet bibliotek. Där kan finnas lämplig litteratur för barnen att läsa eller för de vuxna att läsa för barnen, eller för de vuxna om barns reaktioner vid dödsfall och begravning. Rädda Barnen har skrivit en hel del och deras litteratur kan alltid rekommenderas. På Fonus hemsida finns också ett avsnitt om "Barn vid begravningar". Här finns även en litteraturförteckning, både fack- och skönlitteratur.
Stödföreningar
Här är några rikstäckande föreningar som stöttar barn och föräldrar i samband med ett barns död. Utöver dessa finns många lokala organisationer som kan nås genom begravningsbyrån på orten eller genom att söka på nätet.
Rädda barnen, www.raddabarnen.se,
Föreningen vi som förlorat barn, www.vsfb.se
Spädbarnsfonden, stödjer den mist barn, www.spadbarnsfonden.se
FEBE, nätverk för föräldrar som mist barn, www.febe.net
Text Bo Forslund









