Vad händer med bloggar, hemsidor och annat som den avlidne efterlämnar på nätet?

När någon dör händer att den avlidne efterlämnar texter, bilder/foton, ljudfiler och filmer på nätet. Det kan vara på egna och andras hemsidor, i bloggar, på Facebook och i andra s.k. sociala medier, i mailkonton osv.  

Grundregeln är att sådana immateriella tillgångar (text- och bildrättigheter, patent, goodwill och liknande) tillhör dödsboet om de vid dödsfallet tillhörde den avlidne. Det räcker inte att den avlidne i livstiden givit lösenordet till sin hemsida till en god vän - den gode vännen har ändå inte rätt att förfoga över egendomen/­hemsidan utan dödsboets medgivande. En jämförelse skulle kunna vara att en person givit grannen sin reservnyckel till huset - grannen äger ändå inte huset när personen avlider. Inte heller räcker det att den avlidne skrivit anvisningar om vad som ska ske med egendomen vid hans eller hennes dödsfall. Sådana anvisningar ger endast uttryck för önskemål ungefär som om man skulle skriva en lapp och sätta fast bakom den vackra tavlan om att man vill att någon bestämd person ska få tavlan efter dödsfallet. Dödsboet/de efterlevande avgör om önskemålen ska infrias eller inte. 

Den som vill vara helt säker på att den gode vännen eller grannen ska ärva den immateriella egendomen, likväl som fastigheten och lösöret, måste därför skriva ett testamente. Testamentet ska följa den form lagen föreskriver för att ett testamente ska bli gällande, bl.a. egenhändigt underskrivet och namnteckningen bevittnad av två samtidigt närvarande ojäviga personer. 

Dödsboet eller den som genom testamente ärver den immateriella egendomen kan ha olika önskemål om vad som ska ske med egendomen. Några vill att alla spår på nätet ska utplånas, andra vill att det som den avlidne presterat ska bevaras för alltid eller för en viss tid.  

Hemsidor, egna bloggar och domäner
De efterlevande som vill bevara den avlidnes hemsida (inklusive bloggar) eller domän måste se till att avgiften till de olika leverantörerna (webbhotell, domänhanterare m.fl.) betalas i tid. Annars kommer hemsidan respektive domänen att släckas ner automatiskt och innehållet går för alltid förlorat. Ett alternativ är att kopiera eller ladda hem allt innehåll till den egna datorn eller flytta över innehållet till en ny hemsida/domän. Många leverantörer hjälper till med sådana överföringar mot avgift.

Om motsatsen gäller, d.v.s. att den som inte vill att hemsidan/domänen ska bevaras, är det enklast att inte betala avgifterna. Vill man att sidorna släcks ner innan nästa faktura förfaller kontaktar man leverantörerna och avslutar avtalet i förtid. En sådan uppsägning kan behöva styrkas med ett dödsbevis som kan fås genom Skatteverket eller begravningsbyrån.

Facebook
Facebooks policy är att omvandla konton som tillhör avlidna till en minnessida. Då kan endast registrerade vänner se profilen eller hitta den vid en sökning. Profilen kommer inte heller att visas för andra som ”Personer du kanske känner”. Loggen finns kvar så att familj och vänner kan lämna meddelanden till minne av den avlidne. För att skydda den avlidne användarens identitet kan Facebook inte ge kontots inloggningsuppgifter till någon annan. När ett konto har omvandlats till minnessida är det helt skyddat och kan inte kommas åt eller ändras av någon.

Familjemedlemmar som är registrerade på den avlidnes Facebook-sida kan begära att kontot tas bort helt från webbplatsen.

Om du vill omvandla ett konto till en minnessida eller ta bort det helt kan du klicka på den här länken: http://www.facebook.com/help/contact.php?show_form=deceased eller: gå in på www.facebook.se, klicka på ”hjälp” och använd sökfunktionen där du skriver in ordet ”avliden”.

Twitter
Twitter erbjuder inga minnessidor men anhöriga kan begära att kontot avslutas och tas bort.

Blogghotell och digitala fotoalbum och filmklipp mm.
Många tidningar, exempelvis Aftonbladet har blogghotell som den avlidne kan ha nyttjat. Ett antal webbsidor erbjuder lagring av bilder/foton.

Villkoren för att bevara respektive avsluta sådana konton kan variera men ett gemensamt råd är att ta kontakt med leverantören och framföra dödsboets/de efterlevandes önskemål. Leverantörerna tillgodoser vanligtvis önskemålen.

Youtube exempelvis har formulär på sin sida där anmälan om att ta bort klipp kan göras.

Är de efterlevande inte överens finns ofta möjlighet att lägga den här typen av konton i karantän till dess enighet uppnåtts.

Länkade, kapade eller lånade och utlagda bilder/filmer och texter
Nätet har nästan inga begränsningar och bilder/filmer och texter som en gång lagts ut, riskerar att dyka upp i helt andra sammanhang än vad som ursprungligen var tänkt och som det många gånger är svårt att göra något åt.

En utgångspunkt kan vara att inse att den som lagt ut material på nätet varit medveten om att det efteråt kan dyka upp i andra sammanhang och därför ligger i linje med, eller i vart fall inte strider mot, den avlidnes ”önskan”.

Det går också att hitta speciella texter och bilder, som man inte vill se i fel sammanhang, genom att använda nätets olika sökmotorer. I Googles söktjänst exempelvis, går det t.o.m. att ladda upp bilder som sedan jämförs med de bilder som sökmotorn hittar på nätet.

Även om sökmotorer av skilda slag hittar utlagt material kan det ibland vara svårt att få materialet borttaget. Med tiden försvinner dock det mesta av tekniska orsaker, när register och servrar städas.

Hotmail och andra mailkonton
Även mailkonton, inte minst olika gratistjänster, som den avlidne haft kan skapa osäkerhet och stort besvär om de efterlevande inte har tillgång till användarnamn och lösenord. Hotmail exempelvis, har en speciell rutin som innebär att de efterlevande kan få ut all mailkorrespondens och avsluta kontot. Rutinen kräver att begäran sker på engelska och faxas eller postas till Microsoft i USA. En hel del intyg och behörighetshandlingar, också översatta till engelska, ska bifogas begäran. På Hotmails hemsida, finns tydliga instruk­tioner.

Vad kan du göra i livstiden?
Det enklaste, billigaste och bästa sättet är att anteckna alla lösenord med anvisningar till dina efterlevande om hur du önskar att dina olika konton ska hanteras efter din död. Vill du att dödsboet ska förfoga över dina konton räcker det att göra sådana noteringar i exempelvis Vita Arkivet online som öppnas först efter din död.

Observera att Vita Arkivet med sitt innehåll efter din död tillhör ditt dödsbo även om du utsett någon annan som kontaktperson och att ordna begravningen.

Vill du att någon annan än dina legala arvingar ska ta hand om dina konton bör du skriva ett testamente som reglerar den saken.

Text Bo Forslund